Till saken hör, att när man som jag under flera år i jobbet, har mött elever med alla tänkbara fina namn, så blir de namnen ofta så påtagligt "ägda" av eleverna. Jag ser oftast ansikten på eleverna med deras namn framför mig och sätter samman det med olika "elevminnen" genom åren. Det skulle därför kännas konstigt att ge vårt eget barn ett av dessa namn. Självklart har flera barn med namnen "Simon" och "Josefine" dykt upp som namn på elever genom åren, men då efter att mina barn redan har fått namnen och då blir det ju inte alls samma dilemma.
Både Mats och jag ville ha ett kort och enkelt namn på vårt barn, inte för vanligt, men samtidigt lite speciellt, men absolut inte heller för konstigt. I flera av våra namnförslag som vi fick ihop kunde vi märka att de var lite av "Astrid Lindgren"-typ, allra mest pojknamnen. Några veckor innan Jonis föddes hade vi äntligen bestämt oss för Jonis på pojke eller Ines på flicka. Sedan var det bara att hoppas på att bebisen skulle se ut som en Jonis eller Ines också.
Namnet Jonis har jag faktiskt ändå stött på i jobbet, men för så många år sedan, att jag därför inte hade en så "tydlig" bild av det barnet som "ägare" till namnet. Men det jag minns tydligt, är att jag med det samma jag hörde namnet Jonis, tyckte att det var ett så sött pojknamn som jag skulle kunna tänka mig på mitt barn i framtiden. För övrigt minns jag denne lille Jonis på jobbet, som en fantastiskt fin liten kille och det klart gör ju sitt till saken...
Nu när vår lille guldklimp så helt självklart är en liten Jonis, skulle det vara hur främmande som helst att han istället kunde ha hetat nåt annat från vår lista.Vi känner oss väldigt nöjda med Jonis som vårt namnval och tycker det är det finaste namnet vi kunde ge vår pojke, även om vi förstår att många tycker det är i ovanligaste laget kanske. Vi stöter på en del som frågar både en och två gånger "Va? Vad hette han sa du?" "Noel?" "Jonas?" "Jonis? Det har jag aldrig hört!" "Var kommer det namnet ifrån?"
Sen när de väl har "smakat på" namnet och bekantat sig med det, säger de flesta att de tycker om namnet.
Många tror att namnet Jonis är en fyndig blandning av "Simon" och "Josefine" och visst, det skulle det kunna vara, men det var inte vår tanke. En del som känner mig bättre, vet att jag heter June i andranamn efter min mamma och tror därför att Jonis är skapat efter det namnet. Och visst, det skulle det kunna vara, det med, men nej... Jonis heter Jonis ändå. Bara för att vi tycker att Jonis är ett riktigt fint namn på en underbar, ljuvlig liten kille.
Enlig webbsidan svenskanamn.alltforforaldrar.se fanns det (2011) 48 män och 3 kvinnor som heter Jonis i Sverige. Det är ett skapligt nytt namn med oviss betydelse, men kan vara ett smeknamn för Jonas och Jonatan. I mars 2013 uppdateras statistiken på webbsidan med antal Jonis under 2012. Ska bli intressant att se om det har blivit några fler små pojkar (eller flickor) med namnet.
![]() |
- Hej, det är jag som är Jonis! |
![]() |
- Japp, det är jag det! |
![]() |
- Bara jag och kanske 48 killar till som heter Jonis i Sverige! |
![]() |
- Hej, så länge! säger Jonis |
Jag tycker Jonis är ett jättefint namn på en jättesöt liten kille. Vi hade också en lista på olika namn. När hon var född kände vi att hon faktiskt var en Inez, ett av favoritnamnen på listan. /Ulrika
SvaraRaderaJa, Ines var vårt tjejval, fast med s i slutet. Jag blev så full i skratt när vi blev vänner på FB och såg att ni hade en Inez, då väntade jag Jonis och visste ju inte pojke el flicka. Er lilla Inez är verkligen en liten Inez som jag ser framför mig som också ska heta Inez. Jättegulligt.
Radera