Den som söker han finner

I lådor, garderober, hyllor och skåp har vi letar och letat. Vi har bokstavligen vänt upp och ner och synat allt innehåll på en hylla, i en trådback eller i ett skåp, men utan annat resultat än att det har blivit stökigt och ett smärre kaos på i stort sett alla förvaringsställen här hemma.

När någon av oss kommit på ett nytt, rimligt ställe där ingen tidigare kommit på att leta, har vi blivit så hoppfyllda, men för att sekunderna senare bli så nedtyngda igen av besvikelse, eftersom det inte fanns där HELLER.

Igår kväll när det var dags att sova malde mina tankar om och om igen om vart det egentligen kunde ha tagit vägen. Hade vi missat att leta nånstans? När såg jag det sist? Kanske måste jag bara acceptera att det för alltid skulle vara borta och att det var lika bra att släppa tankarna på vart det kunde vara. 

I morse vaknade jag plötsligt med en ny idé om vart det kunde vara, men visste med mig att det inte var nån idé, eftersom Mats antagligen redan hade letat där. Pessimistiskt drog jag ändå ut lådan och DÄR, i en liten ask låg DET! Jag kunde knappt tro mina ögon! Jubel!!! Jag är så GLAD! Den som söker han finner! 

Hädanefter lovar jag att ALLTID ha koll på vart jag lägger saker och ting.