Jakten på Johnny Bulls

Jag är en väldigt stolt och lycklig ägare till ett par Johnny Bulls boots. Mycket lyckligare än vad jag visste att man kunde vara över ett par skor.

Allt började med att jag och dottern, kom på att vi behövde nya vinterskor. Vi åkte därför till Kungsmässan för att kika. Eftersom jag hade hämtat dottern direkt från skolan, var vi "tvungna" att gå in på Mc Donalds och äta först.

När vi precis satt oss och börjat äta, dök en kompis upp. Vi berättade att vi skulle köpa boots på Kungsmässan och upptäckte samtidigt att kompisen hade på sig ett par jättesnygga boots. Det var tydligen precis såna boots, Johnny Bulls, som dottern hade sett förut och såna som hon gärna ville ha.

Kompisen sa då att det inte var någon idé att hoppas på det, eftersom det aldrig brukar finnas några Johnny Bulls boots, vare sig i affären eller på nätet. Tydligen hade bootsen varit slut sedan flera veckor tillbaka och när butiken väl får in nya leveranser, tar de slut med en gång. Hon hade själv försökt få tag på ett par till sin dotter under en lång tid.

Lite snopna och besvikna begav vi oss iallafall mot Kungsmässan och till butiken där bootsen kanske skulle finnas ändå, hoppades vi.

Nej, mycket riktigt, alla Johnny Bulls boots var slut, förutom i storlek 42, då det fanns både svarta och bruna, i olika modeller med både låga och höga skaft.

Jag som inte hade sett bootsen tidigare, såg på 42:orna, att de verkligen var jättesnygga, men jag ville inte fästa mig vid dem, eftersom det inte fanns några i storlek 38 på hyllan.

Jag hoppades att vi skulle kunna glömma just de där bootsen. Det skulle säkert finnas andra minst lika snygga, tänkte jag. Det fanns det. Om man ville betala 3200. Det ville inte vi. (Dottern ville, men inte jag!)

Vi gick tillbaka till butiken igen, kollade runt på andra boots, men det var Johnny Bulls boots, svarta med höga skaft, som vi helt hade fastnat för, båda två.

Vi gick och frågade tjejen i butiken om bootsen och hon sa det vi redan visste, att de var slut, men att de skulle få en ny sändning senare i eftermiddag runt 16-tiden. Jag frågade om de kunde lägga undan när de kom, men då sa tjejen att de aldrig lägger undan just dessa boots, för det är inte rättvist för alla andra som också vill ha. Jag frågade om de kunde ringa mig när leveransen kom, men det gick inte heller, för det skulle ta sån tid att ringa alla kunder som ville ha. Det säkraste skulle vara att finnas på plats just när leveransen kom.

Jag konstaterade matt att det var tre timmar kvar att vänta! Vi fick sätta oss i amningsrummet och kolla igenom varje butik både en och flera gånger plus att vi fick fika ett par gånger så att vi orkade hålla ut.

Prick 16 noll noll, var vi tillbaka i butiken och spejade nyfiket mot dörren, ut mot vad vi trodde var lagret. Tjejen i skoaffären kom fram till oss ganska direkt och sa att leveransen hade blivit försenad till runt 17.

Okej, hade vi väntat så länge redan, så kunde vi ju inte ge upp nu och inte få hem några boots. Så vi gav oss ut och tittade i alla butikerna igen plus en ny tur till amningsrummet med Jonis.

17.00 var vi tillbaka i affären för tredje gången. Tjejen kom direkt fram till oss och berättade att en buss brann på motorvägen, så killen som levererar hade fastnat i bilköer, så nu visste de inte riktigt när leveransen skulle komma.

Jag försökte övertala dottern att nu måste vi åka hem. Vi hade varit hemifrån ända sen 11 i förmiddags och jag var helt slut. Jag såg hur besviken dottern blev. Hon ville så gärna ha bootsen just denna dag. Jag tänkte igen, att det kanske ändå var dumt att ge upp nu och att bara ha väntat helt förgäves? Det vore så himla skönt att få köpt skorna, så är det ju över sen.

Jag kände mig verkligen helt utmattad och tjejen i butiken såg det nog på mig, för hon sa att hon kunde göra ett undantag och ringa mig på min mobil när leveransen kom. Snällt!

En timme senare, ringde mobilen, just när vi kom ut ur hissen på nedre plan. Butiken ligger på övre plan. In i hissen igen, med vagnen och oss själva upp en våning och nu skyndade vi oss plötsligt och småsprang till affären, med en känsla av att inte hinna fram innan de tog slut igen.

Väl i butiken, stod tjejen med en hel trave av Johnny Bulls kartonger på disken. Jag blev plötsligt helt lycklig av synen! Vi fick våra boots, prövade och jag konstaterade glatt att mina svarta i högre modell passade utmärkt! Skönt!

Däremot visade det sig, att nu ville inte dottern ha svarta boots längre, utan hade ändrat sig till bruna i hög modell. Jag försökte några gånger att övertala henne om att svarta är snyggare och mer praktiska eftersom det passar till allt, men också för att jag kände på mig att bruna inte skulle finnas.

Dottern var orubblig. Hon ville verkligen ha bruna och samtidigt var det ju bra, att hon kom på det nu och inte när vi hade kommit hem med svarta.

Det fanns så klart inte bruna högskaftade boots i leveransen. Bara bruna med låga skaft. Tjejen i affären visste inte alls när de med höga skaft skulle komma in och var inte ens säker på om de skulle komma in på hela säsongen, men sa att vi kunde ringa till de andra butikerna och kolla om de hade. I så fall kunde de skicka dem till Kungsmässan.

Jag fick en lapp med alla butikerna i Göteborg med omnejd och på väg ut till parkeringen, uppjagad och stressad för att äntligen få komma hem, ringde jag det första numret i ordningen på lappen. Jag hade ingen som helst förhoppning att det skulle finnas.

Jodå, visst hade de bruna med höga skaft i storlek 38! Vilken lycka! Det kändes som att vi hade vunnit en miljon allra minst!

Några dagar senare var alltså både jag och min dotter stolta ägare till ett varsitt par eftertraktade och populära Johnny Bulls boots. Efter allt detta slit, kommer vi använda våra boots i ur och skur, vårda dem ömt och sen aldrig någonsin tröttna på dem.