fredag 12 oktober 2012

Hur startar man en blogg??

Ja, hur startar man egentligen? I veckor, nej i snarare flera månaders tid, har jag gått in på andras bloggar och nyfiket kollat runt hur man egentligen startar en blogg. Jag vill att det ska vara på ett bra och intressant sätt, så att de enstaka läsare som kan tänkas vara nyfikna på att börja följa en ny blogg, har lust att läsa vidare så klart. Saken är den, att när jag gått in på andras bloggar, verkar det som att det inte finns så gott om "nya" bloggare, utan det verkar som att alla faktiskt har bloggat sedan flera år tillbaka och då har jag inte orkat att letat upp själva början i dessa bloggar... 

I presentationen av mig själv avslöjar jag inte mer än att jag är mamma till två tonåringar, 17 och 15 år, bonusmamma till en 20- åring och nybliven mamma till en pojkbebis. Därför är det kanske en närmare presentation av mig och min omvärld som ska vara början på bloggen och som kanske kan väcka intresse för åtminstone någon? Jag gör ett försök...

Jag och min familj bor i en villa i Åsa som är en liten populär badort, 5 mil söder om Göteborg. Familjen består av: mig själv och min man, sonen 17, dottern 15, bonusdottern 20 samt det lille nytillskottet på endast två och en halv månad. Inte att förglömma på något sätt, hör också min mans två äldsta "utflugna" döttrar på 22 och 24 till familjen. Hos oss finns också våra tre katter Alfons, Millan och Otto, som det finns en hel del att berätta om och som säkert kommer att dyka upp i bloggen allt som oftast. Som ni ser är vår familj en något brokig skara och jag kan säga som så, att det sällan är ensamt och ljudlöst hemma hos oss, utan snarare alltid någon hemma som lyssnar på musik, spelar TV-spel, brer mackor, gör läxor eller är på språng till träningen eller kompisar...

När jag inte är mammaledig som jag är nu förstås, arbetar jag som lärare för elever i "mellanstadiet"(som det egentligen inte heter numera) årskurs 3 till 5  Jag verkligen älskar mitt jobb och älskar utmaningen det innebär att få en klass på 25 glada ungar att förstå olika saker på sina alldeles egna sätt... 

Nu när jag är hemma och är mammaledig ägnar jag mig åt både det ena och det andra. Först och främst försöker jag och tränar verkligen på att leva i nuet som det ju heter. Allt ska vara "Carpe Diem" och det framstår nästan som löjligt, men det är ju verkligen viktigt att tänka på och att försöka sträva efter, för att få ut det viktigaste i livet. Jag vill verkligen inte bara att allt bara ska snurra på i all världens hastighet och alla som har barn, vet hur ruskigt fort tiden går... Alltså är jag i nuläget mest Jonis mamma rätt och slätt. Jag intresserar mig för honom på dagarna och försöker att följa hans behov och rutiner under dagen så mycket det bara går. Därför kommer så klart bloggen vara någon form av dokumentation och handla mycket om vardagen tillsammans med min lille guldklimp, hans framsteg och utveckling.

Annars gillar jag motion och träning. Jag älskar att vara ute och springa långa sträckor till härlig musik som ljuder i öronen eller att bara gå till gymmet. Efter graviditeten med Jonis kan jag inte säga att jag har kommit igång så bra ännu,  mest har det blivit raska promenader med barnvagnen, men målet är att jag i någon form ska träna, tre dagar i veckan. Min övriga tid går mycket åt till att umgås med familjen på olika sätt. Barnens (kallar jag även mina ungdomar) läxor, träningar och aktiviteter, matlagning, tvätt och annat hushållsarbete tar mycket tid av vardagen. Där emellan ska ju också trevligt umgänge med vänner och bekanta få plats och nu när jag inte jobbar blir det mer tid och ork  över för det och det är verkligen härligt tycker jag! Jag är en jättesocial människa och blir verkligen frustrerad när varken tid eller ork finns för att träffa vänner och ha trevligt tillsammans.

Så! Det här var starten på denna blogg. Nu har jag kommit igång. Skönt! Nu är det bara att fortsätta, med vardagliga och lite enklare inlägg var eller allt som oftast. Det ska bli roligt och jag hoppas att ni vill hänga med på resan!


Mitt älskade lilla hjärtegryn Jonis, här 2 månader.




Jag och min älskade man Mats som också är min allra bästa vän.



En av våra tokiga katter, Alfons.



1 kommentar:

Hej!
Vad roligt att du läser min blogg! Kommentera gärna om du vill!